The show must go on
”Liite studielivet ska smaka skönt sen!”
Denna fras uttalades flitigt under tiden i Dragsvik.
Vi sade det på morgonen då vi hade blivit väckta kl 05.30 för att i full stridspackning hoppa upp i lastbilarna och åka iväg på läger i Syndalen.
Vi sade det då vi utmattade kastade oss ner i blåbärsriset eller snödrivan och hastigt glufsade i oss ljummen potatis.
Vi sade det medan vi utslitna satt och sörplade på kaffe i Sode och skulle sitta inne ännu ett veckoslut.
Vi tänkte det då vi steg för steg kämpade oss uppför en sandig backe med en kamrat på ryggen.
Så jag ska försöka att inte klaga på att studielivet känns okontrollerat, rörigt, främmande och fattigt. I’ve made it so far. Nu ska det studeras, levas och njutas av alla fördelar som trots allt existerar.
Det blir så bra bara det blir färdigt