en blogg

Så har jag då uppnått mina mål för stunden. Och det känns åter som att utsikten på toppen såg bättre ut på vykortet. Jag hör till de människor som mår bra av att ständigt ha något problem att lösa eller mål att uppnå. Annars dör min motivation och livsaptit.

Andra skedet klappat och klart (skönt!), vitsorden som jag måste ge är genomtänkta, hyfsat med slantar kvar, garderoben full, åkerfutisen har startat, jag suktar inte efter fler prylar…Och sen då?

Nu är jag fullständigt omsluten av en bekvämlighetsbubbla, och enligt Dr. Phil, gubbar i Himalaya och mig själv är det dags att kvickt ta sig ur den i jakt på fler utmaningar.

Förresten: Perfektionism stör mig mer och mer. Folk vågar snart inte faila, utan förblir hellre passiva än att de ens försöker. X_X