en blogg

Så var det dags igen. Min dygnsrytm förskjuts ohjälpligt framåt om jag får ledigt ett par dagar. Detta kommer att leda till problem inför den sista skrivningen om jag inte tar mig i kragen.

Ofta finns det en lite röst inom mig som med jämna mellanrum säger: ”Det är dags att sova. Du ska orka med morgondagens utmaningar”. Tyvärr är rösten lätt att ignorera, och följaktligen sitter jag klarvaken och skriver. En snabb titt på kontaktlistan på msn visar att även andra har samma problem.

Det är klart att det gör ont då man offrar något för en senare belöning. De gånger som jag faktiskt går och lägger mig tidigt kan ge trefalt igen nästa dag, men att lämna ett bra spel eller en fin diskussion på nätet är inte roligt.Det är samma sak med provläsning egentligen. Det känns skönt att veta att man offrade något för att lära sig saker inför provet då man väl sitter i skolans festsal med konceptpapper framför sig. Jag ska försöka köra den här strategin inför det sista provet på måndag. Sedan kan jag vila ut efter att ha skrivit 6 ämnen på en vår.

Bäst att börja tillämpa min fina strategi direkt. Dags att lägga sig. I morgon ska jag redogöra för en dröm jag hade. Drömmen var som en liten novell. Jag kallar den ”Äppelkrigaren”.

I dagens läge är det viktigt för många att leva så miljövänligt och fair som möjligt. Dessutom är det också vanligt att anklaga andra för att de köper fel sorts kaffe eller jeans. ”Arbetarna som gör dendär produkten är barn som inte får mera än 5 cent om dagen!” brukar folk hävda. Javisst, det låter dåligt i våra öron, men…

Om dedär små barnen inte skulle få sina fem cent om dagen, skulle de i stället tillbringa sin tid på gatan för att råna turister, sniffa lim eller erbjuda skumma tjänster åt rika européer och amerikaner.

Om någon kommer och frågar mig om hur stort ekologiskt fotavtryck jag lämnar efter mig, så ska jag fråga den människan hur stort fotavtryck hon/han tror att en spark av mig lämnar. Ingen av oss lever tillräkligt ekologisk, det är bara att inse faktum. Nu talar jag inte om människor som kommer med seriösa tips om hur man förbrukar mindre el. Jag talar om människor som utan att tänka på sina egna handlingar dömer andras vanor.

Om du vill googla med lite bättre samvete kan du börja använda dig av http://www.blackle.com/

Det är en svart sökmotor som använder mindre ström än vanliga. Det visas också hur många wattimmar den har sparat hittills. Ganska fiffigt.

Jag har en ganska unik egenskap som ibland är riktigt besvärlig. I filmer, böcker och i historien har jag en förmåga att nästan alltid sympatisera med ”fel” sida; det vill säga oftast den som förlorar. Några praktexempel: Jag sympatiserar med Tyskland i första världskriget, sydstaterna i amerikanska inbördeskriget och framför allt Troja i filmen med samma namn. Ibland spolar jag fram till duellen mellan Akilles och Hector bara för att naivt hoppas på att ”hjälten” ska få stryk… Känner någon igen sig?

Att ständigt heja på förloraren har sina nackdelar, men så skönt det är de få gånger som det går annorlunda! Jag ska ge ett exempel:

I lågstadiet skulle vi alla ha vårt favoritlag i finska ishockeyligan. Jag valde ett riktigt bottenlag för att visa att jag inte vill simma medströms med majoriteten och deras älskade Jokerit. Jag valde Jyp som favoritlag och har hållit det sedan dess. Och tro det eller ej, i år vann Jyp grundserien och hör till de starkaste lagen. Och bäst av allt: nästan bara jag kan njuta av det, medan de som hejar på ”de bästa lagen” för en gångs skull får se sig besegrade.

Jag ska också passa på att förklara mina sympatier ovan.

Tyskland var inte ensamt skyldigt till första världskriget. Andra världskriget är en helt annan historia.

Sydstaterna sysslade med slaveri, men tro inte att nordstaterna startade kriget bara för en sådan sak.

Historien skrivs oftast av segraren, medan man glömmer bort att även vinnaren kan vara en riktig loser. Dom fick ju trots allt Akilles dödad där på slutet.

Lediga dagar är sköna dagar. Ännu kan jag ta det lugnt; nästa prov är på måndag. Idag kommer Nik att fixa isolering på vår övervåning. Han hade inte tillräkligt med arbete på skofabriken i Österbotten, så nu har pappa anställt honom för ett par dagar. Själv ska jag också snart ta mig upp på vinden och hjälpa till.

Borgåbladet var här i morse och intervjuade Nik. Typsikt att det ska finnas en fotograf i huset just då man yrvaket vagglar omkring. Och med rufsigt hår! (oh noes) Jag svängde hastigt in i Icas rum då jag såg att vi hade besök. Där mötte mig som vanligt bilder av Tokio Hotel och Zac Efron, så valet blev enkelt: jag gick ut igen.

Senare idag blir det besök hos mommo. Jag ska köra dit med våra gardiner. Mommo skulle visst vilja göra något åt dem, vi får se vad som händer. Kaffe får jag i alla fall, så även om gardiner är tråkiga kan jag få en chans att slå mig ner vid hennes fina matbord och leta efter fel i gårdagens Borgåblad.

Jag hoppas innerligt att jag får tillfälle att spela mitt nyligen installerade Age of Empires III ikväll. För Mac! Jodå, ni hörde rätt. And it works like a charm…

En kopp kaffe eller te skulle passa som fisken i vanten. Om vi dessutom har tomat och ost kan min toast bli riktigt angenäm… Jep, jag var just och kollade i kylskåpet. Vi har tomat! Yeehaaw